Piteå! Tillsammans kan vi bli bättre på jämlikhet och integration

Piteå kommun är sedan 2021 en av få MR-kommuner* i landet. Kommunens medarbetare har utbildats i mänskliga rättigheter. Piteå fick dessutom många nya pitebor i samband med flyktingströmmen 2015. Trots det har Piteå stora utmaningar kvar inom jämlikhet och integration visar SCB:s medborgarundersökning. Glädjande är dock att nio av tio pitebor tycker att "här kan man vara den man är och leva det liv man".

Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning genomförs vartannat år. I den senaste undersökningen 2023 har Piteå kommun försämrat sina resultat i samtliga frågeområden som rör jämlikhet och integration jämfört med 2021. 2021 var vi bland de 25 procent bästa kommunerna i alla frågor inom detta område. 2023 placerar vi oss bland de 50 procent i mitten.

- Det känns såklart trist eftersom vi jobbat aktivt med dessa frågor. Vi har genom åren varit inbjuda i olika sammanhang för att berätta om vårt arbete, men det verkar inte nå fram till piteborna. De verkar inte veta vad vi gör inom detta område, säger Anette Christoffersson, processledare på avdelningen Hållbar tillväxt, Piteå kommun.

30 procent av piteborna upplever att kommunen arbetar aktivt för att förbättra integration och delaktighet i samhället, 38 procent upplever att kommunen arbetar aktivt för att förbättra toleransen för människors olikheter och 36 procent upplever att kommunen arbetar aktivt för att minska diskriminering.

- Det här visar att vi behöver fortsätta att arbeta aktivt för allas lika värde och mot diskriminering och kränkning, men vi måste också bli bättre på att berätta om det vi gör. Det är viktigt för att också inspirera andra samhällsaktörer att jobba för Ett Piteå för alla, säger hon.

I Piteå kan man vara sig själv
Glädjande är att pitebor upplever att de kan vara sig själv och leva det liv de vill i Piteå kommun. Hela 89 procent svarar så, vilket är ett bättre resultat än landet som helhet.

- Det känns som ett bra kvitto att pitebor upplever att de kan vara sig själv. Piteå kommun är ju också en fristadskommun, där vi ger en trygg tillvara för kulturutövare som blivit förföljda eller hotade av sina hemländers regimer. Det är viktigt att få vara sig själv och känna sig fri att uttrycka sig, säger Kata Nilsson, kommunalråd.

Vad gäller andel utrikesfödda i kommunen har Piteå länge legat i bottenskiktet. Vid senaste mätningen var 9,6 procent av Piteås invånare utrikesfödda, endast fyra kommuner hade sämre siffror. Snittet i riket ligger på 26,6 procent.

Kommunens flyktingverksamhet jobbar aktivt med nyanlända de två första åren, den så kallade etableringen. Under den perioden bekostas verksamheten av statliga medel. Efter etableringsperioden väljer mellan 85 och 95 procent att stanna kvar i Piteå.

- Vi har haft en väl fungerande flyktingverksamhet under lång tid, men tyvärr ökar inte andelen med utländsk bakgrund nämnvärt. 2019 var 8,5 av invånarna i arbetsför ålder utrikesfödda, så vi noterar en svag ökning. Vi har en stor kompetensförsörjningsutmaning så vi önskar såklart att ökningen fortsätter – vi behöver blir fler pitebor, säger Anette Christoffersson.

Vi behöver jobba bredare med rekrytering
De flesta kommun spår en framtid när det kommer bli allt svårare att anställa tillräckligt med personal till skolan, vård, omsorg och andra verksamheter. Problemet är att det finns inte tillräckligt många människor för att lösa problemet.

En av Sveriges kommuner och regioners (SKR) strategier för att klara kompetensförsörjningen är att rekrytera och attrahera bredare.

- När vi rekryterar utgår vi från kompetensbaserad rekrytering, där är det kompetensen för tjänsten som avgör och inte fördomar eller tidigare kännedom om kandidaten. Däremot strävar vi efter att tänka nytt och hitta nya sätt att attrahera medarbetare. För att klara kompetensförsörjningen blir det viktigt att rekrytera bredare och då behöver både medarbetare och chefer förbereda sig på att arbetsplatserna behöver ta emot nya kollegor med olika förutsättningar, säger Cathrine Granberg, HR-chef Piteå kommun

* Om MR-kommun
MR-kommun är den svenska motsvarigheten för Human Right City, alltså mänskliga rättigheter-kommun. Det innebär att de som utropar sig till MR-kommun vill på ett aktivt sätt integrera mänskliga rättigheter i sina verksamheter.

Piteå är en av få kommuner som utropat sig till MR-kommun. För oss handlar det inte bara om kommunorganisationen, utan innefattar hela Piteå – företag, föreningar, myndigheter, civilsamhället och pitebor. Det gäller alla boende i kommunen – unga, gamla, nyinflyttade, likväl de som alltid bott här.

Vi jobbar tillsammans för Ett Piteå för alla!