Gå direkt till innehåll
Urban Eriksson, Trafikverket, informerade och svarade på kommunstyrelsens frågor.    Foto: Ann-Sofie Boman
Urban Eriksson, Trafikverket, informerade och svarade på kommunstyrelsens frågor. Foto: Ann-Sofie Boman

Nyhet -

Uppskattad temadag om Norrbotniabanan för kommunstyrelsen

Under tisdagen samlades Piteå kommuns kommunstyrelsen för en temadag om Norrbotniabanan. Syftet var att skapa en gemensam utgångspunkt inför kommunens kommande arbete med den nya järnvägen. Dagen bjöd på historik, analys av nuläge, erfarenheter från Robertsfors som ligger några år före Piteå i processen samt inblick i kommunens pågående och kommande insatser kopplade till järnvägsbygget.

Efter en kort inledning av kommunchef Andreas Lind var det Elisabeth Sinclair från Norrbotniabanegruppen som berättade om arbetet fram till nu.

Genom åren har frågan om Norrbotniabanan lyfts upp på den politiska agendan för att sedan prioriteras ner, men Norrbotniabanegruppen – där Piteå kommun, Luleå kommun, Skellefteå kommun samt Region Norrbotten och Region Västerbotten är med bland ägarna – har arbetat långsiktigt och målmedvetet för att hålla frågan levande.

Sommaren 2021 gav regeringen uppdrag till Trafikverket att förbereda planeringsarbetet av sträckningen Skellefteå-Luleå, vilket var ett startskott för ett stort, komplext och spännande projekt som kommer att påverka Piteå för all framtid.

- Det är otroligt häftigt att vi står i startgroparna för den största samhällsomvandlingen i Piteå i modern tid. Det känns värdefullt att vi samlas och får den här avstampen tillsammans, med fakta, inspiration och visioner, säger Andreas Lind, kommunchef.

Trafikverket fanns på plats under dagen och beskrev det arbete som är påbörjat och som tar ordentlig fart när beslut om finansiering kommer.

- Vi är idag ett hundratal medarbetare på Trafikverket som jobbar med Norrbotniabanan, vi förbereder det vi kan så vi står redo att påbörja arbetet med järnvägsplanen när beslutet om finansiering kommer. Om det kommer i år kan vi förhoppningsvis komma igång 2023, eventuellt 2024, säger Urban Eriksson, Trafikverket.

I järnvägsplanen ska det fastställas exakt var banan ska gå och vilka åtgärder som måste göras i befintliga miljöer och bebyggelse. Det handlar bland annat om ombyggnation av infrastruktur, förflyttningar av verksamheter, inlösen av bostäder där det krävs och samtidigt säkerställa att rekreationsområden och miljövärden bevaras i så stor utsträckning som möjligt

Omfattande insatser i centrala Piteå
För Piteås del kommer den nya järnvägen att innebära stora förändringar och omfattande infrastruktur- och byggprojekt. Även om banan placeras där spåret går idag så kommer banvallen att byggas om helt utifrån dagens standard.

- Norrbotniabanan är elektrifierad, det är inga skarvar i rälsen som slamrar och de nya banvallarna fångar upp mycket vibrationer. Sen är vi beredda att bekosta rätt stora ingrepp i befintlig stadsmiljö för att få till en bra lösning runt banan och i anslutning till resecentrum, men det är ett arbete som vi gör tillsammans med kommunen, säger han.

Det finns en del oro i Piteå om fula bullerplank och begränsad utsikt över fjärden. Här lugnar Trafikverkets Marie Eriksson – även om detaljerna inte är klara.

- Det finns bullerskydd som är knähöga, andra är upp till ett par meter, man kan också ha bullerskydd i olika material...vilka som kommer användas i Piteå fastställs i arbetet med järnvägsplanen. Men det handlar ju om stadsmiljöer så givetvis beaktas också estetik när man beslutar om hur det ska se ut runt järnvägen, säger hon.

Stort intresse och engagemang
Idag pågår ett flertal utredningar som ska ge kommunen ett bra kunskapsunderlag inför det fortsatta arbetet. Det handlar om fördjupade analyser kring trafik, möjliga lokaliseringar för hållplatser och stationer, anslutande kollektivtrafik, vilket innehåll ett resecentrum ska ha och mycket annat.

God samverkan både med Trafikverket och grannkommunerna är framgångsfaktorer, något som Anders Persson, kommunchef i Robertsfors kommun som var med digitalt, vittnade om.

- Det är också väldigt viktigt att ni som kommun formulerar vad ni vill, att skapa en politisk enighet kring "det här vill vi". Det är ett värdefullt avstamp i dialogen med Trafikverket, säger han.

Det finns några utpekade lokala frågor som har stor betydelse för det fortsatta arbetet. Att utforma tydliga planer för området vid Sörfjärden och fördjupad översiktsplan (FÖP) för Öjebyn är ett par exempel, en översyn för Norrfjärdens fortsatta utveckling är ännu en aktuell fråga likväl som godshantering kopplat till befintliga industrier och Piteå Hub & Port som nod för gröna transporter.

- Det är ett komplext planeringsarbete som väntar och vi bygger nu upp kommunens organisation för detta. Många ställningstaganden behöver göras där noggranna undersökningar utgör beslutsunderlag. Med fakta, beslutsamhet och framtidstro ska vi förverkliga Norrbotniabanan, säger Helena Stenberg, kommunstyrelsens ordförande.

Kommunstyrelsens samtliga partier fanns representerade under dagen – en dag som präglades av stort intresse och utrymme för dialog. Det blev också samtliga händer i luften när kommunchefen frågade vilka som var peppade på att få Norrbotniabanan till Piteå.

- Nu hoppas jag att vi tar den här positiva känslan med oss i det fortsatta arbetet med Norrbotniabanan och att vi kan jobba bra tillsammans med fokus på det bästa för Piteå, avslutar Andreas Lind.

Ämnen

Kategorier

Regioner