​Piteå – en av Sveriges mest inkluderande kommuner

FN har antagit 17 globala mål som pekar ut riktningen för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. De kallas Agenda 2030 och är övergripande mål för all offentlig verksamhet. För många förknippas Agenda 2030 främst med klimat och miljö, men det handlar om så mycket mer. Flera mål har ett socialt fokus som på ett övergripande plan handlar om värnandet av de mänskliga rättigheterna.

Nu har Dagens samhälle granskat hur kommuner lyckats med tre av dessa mål - fattigdom, ojämlikhet samt fredliga och inkluderande samhällen. Rankingen är gjort utifrån jämförelser av de tolv nyckeltal som Rådet för främjandet av kommunanalyser tagit fram.

Exempel på nyckeltal är invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, anmälda våldsbrott per 100 000 invånare, valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunvalet samt nyanlända som lämnar etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera.

Piteå i topp tio
I gruppen småstads- och landsbygdskommuner ligger Piteå på en 8:e plats av 136 kommuner, vilket är ett glädjande resultat.

- Demokratin i Piteå är stark. Vi har haft högt valdeltagande över tid och det finns många möjligheter mellan valen att påverka kommunens utveckling. Dialoger, samråd och medborgarförslag är några exempel, berättar Helena Stenberg, kommunalråd.

Piteå upplevs som en trygg plats. Det framkommer i många dialoger och undersökningar som Piteå kommun genomfört de senaste åren. Även i denna granskning ligger Piteå bra till vad gäller antalet våldsbrott och invånare som avstår från att gå ut ensam.

- Vi jobbar tillsammans med polisen kring medborgarlöften, vilket gett positiv respons. Dessutom genomför vi regelbundet öppna trygghetsvandringar sedan tio år tillbaka, för att identifiera och åtgärda platser som medborgare upplever som otrygga, berättar hon.

Strävan efter målen i Agenda 2030 har integrerats i det ordinarie arbetet. Piteå kommun har inarbetat mål och nyckeltal för att tydligt kunna visa hur kommunen bidrar i arbetet för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och Agenda 2030.

Det finns också ett politiskt beslut att arbeta för att Piteå ska blir en MR-kommun 2021*, ett arbete som ligger helt i linje med Agenda 2030. Kommunfullmäktige har i reglementen tydliggjort alla nämnders uppdrag och det gemensamma ansvaret för arbetet med mänskliga rättigheter.

- Att vi placerar oss bra i denna ranking känns jättebra, eftersom vi jobbat hårt i många år för allas lika värde, mångfald och Ett Piteå för alla. Det är en viktig del i arbetet för en hållbar framtid, säger Helena Stenberg.

Fakta
I rankingen delades kommunerna in i grupperna Småstads- och landsbygdskommuner (136 st), städer och stadsnära kommuner (108 st) samt storstäder (46 st).

Exempel på inrapporterade nyckeltal för Piteå:

• 4 % av invånarna 0-19 år lever i ekonomiskt utsatta familjer, för riket är det 10 %.
• Vid förra kommunalvalet var valdeltagandet 80 % i det distrikt i Piteå med sämst deltagande. Motsvarande siffra för Norrbotten var 73 %.
• Anmälda våldsbrott i Piteå har ökat de senaste åren, men ligger stadigt betydligt lägre än jämförbara kommuner och riket i stort. Antalet anmälda brott per 100 000 invånare var 1 064 för riket, 893 för Norrbotten och 784 för Piteå.
• 62 % av nyanlända som lämnat etableringsuppdraget – den första tiden i Sverige där särskilt statligt stöd utgår - har börjat arbeta eller studera, en siffra som utvecklas positivt. Bäst och sämst i landet var Vellinge med 80 %, Bjurholm 22 % och snittet för Norrbotten och riket var 50 % respektive 45 %.
• 0,5 % av Piteås vuxna har ett långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader per år). Siffran för landet som helhet är 1,4 %.

* * MR-kommun är svenska motsvarigheten till Human Right City, och som syftar på att mänskliga rättigheter ska finnas högt på agendan i hela staden - i kommunen, i näringslivet, i föreningslivet och bland invånarna.